För många filmer som beskriver en stor featSovjetfolk är den moderna tittaren bekant med låten "Holy War". Hennes melodi fångar omedelbart, från de första anteckningarna med sin patriotiska impuls. Hon framförs av en kraftfull kör, med en röst för att inte sjunga henne.
Under många år trodde man att författaren till låten -den berömda sovjetiska kompositören Lebedev-Kumach, som komponerade den bokstavligen i ett sammanträde omedelbart efter krigsstart, kanske till och med den 22 juni 1941. Han hade många låtar, inklusive mycket bra sånger. "Jag känner inte något annat land som det", "Om morgondag är krig" och andra liknande verk förhärligade främst det sovjet-kollektiva jordbrukssystemet, men en sådan majestätisk hymne till den ryska patriotismen som "Det heliga kriget" var inte bland dem.
Själva omnämnelsen av helighet var i dessa dagarupproriskhet. När Hitlers Tyskland attackerade började ordet användas igen, speciellt efter att de stalinistiska "bröderna och systrarna" lånade från ordförråd i kyrkanseminarium, men det var senare, den 3 juli.
Omnämnandet av den "förbannade horden" framkallar ocksåföreningar med något från "legenderna från den djupa antiken." Lyssnaren får ofrivilligt intrycket att dessa dikter inte är skriven av Stalinprispristagaren och en framträdande medlem av USSR Writers 'Union, men av en White Guard-officer som inte dödades av bolsjevikerna, det finns för mycket infödda ryska i den här låten. Sovjet har inte ens plats.
Förkrigstidens propaganda fokuserade mer påinternationalism än patriotism. Det ansågs normalt att vilja lämna sitt hemland för att ge mark till några okända bönder från Grenada, utan att ens fråga i förväg om de ville ha en sådan gåva.
Svaret på det oväntade och nästan omedelbartomvandlingen av den kommunistiska Lebedev-Kumach till en rysk patriot är enkel. Faktum är att texten inte tillhör honom. Det heliga kriget skrev under första världskriget. Den verkliga författaren är Alexander Adolfovich Bode, gymnastiklärare från Rybinsk. Melodin komponerades faktiskt också av honom.
Vi måste hylla V.V.Lebedev-Kumach: orden i låten "Sacred War" genomgick en viss politiskt konsekvent korrigering. Den "mörka teutoniska makten" blev fascist. Detta är naturligtvis inte helt korrekt, eftersom fascismen är ett italiensk fenomen, det fanns nazism i Tyskland. Vi attackerades inte av Mussolinis tröjor, utan av tyskarna. Men det hände precis så att medlemmarna i NSDAP, det vill säga det tyska socialdemokratiska arbetarpartiet, vi kallar fascister. Det är inte viktigt.
Text ändrades snabbt, det gjordes hela tidensynlighet, verkligen över natten. Låten "Sacred War" visade sig vara mycket användbar och extraherades någonstans från ett skåp eller en låda på ett skrivbord där den hade samlat damm i fyra år. Läraren i den gamla, fortfarande tsaristiska skolan skickade sitt arbete till den värdefulla låtskrivaren i hopp om att han skulle vilja det. Det faktum att verket skulle anpassas, kunde han förmodligen inte ens ha föreställt sig, som en intellektuell som antar den a priori anständighet som kännetecknas av ryska konstnärer. Alexander Adolfovich Bode misstog sig två gånger.
Lebedev-Kumach gillade inte det "heliga kriget"en sådan slutsats tyder på sig själv på grundval av att låten låg från 1937 till 1941 i den sovjetiska poetens arkiv. Det var sant att chansen att föra henne till världen presenterades först efter 22 juni.
Det andra felet syns med blotta ögat.Att anpassa någon annans arbete är en skamlig sak, men det är helt tillåtet enligt många sovjetkonsters begrepp. Men Alexander Adolfovich ansåg Vasily Ivanovich som en stor poet ...
